Edith Södergran

Dikter för att drag

Facebook Twitter E-post Stäng På och talen började rebelliska ungdomar dyka upp både i tidningsrubriker och som ämne för de nya ungdomsböcker vilka då tog form och ersatte de äldre flick- och pojkböckerna. Ungdomskulturen etablerades på bred front, och tidens många subkulturer och alternativa livsmönster hade ofta anknytning till ungdom. I takt med att etablerade värden alltmer ifrågasattes och hierarkier bröts ned, fick marginaliserade grupper såsom kvinnor, ungdomar och barn möjlighet att göra sina röster hörda. Inte bara ungdomsfrågor diskuterades utan livliga debatter fördes också om kultur i allmänhet och om kulturpolitik och kulturförmedling i synnerhet. Det estetiska klimatet blev friare och kännetecknades av en utpräglad lust att experimentera och utmana. Befruktande möten mellan olika konstarter ägde rum. Allt var satt i rörelse. Den lekande människan, Homo ludens, satte i hög grad sin prägel på kulturyttringarna, och det lekfulla i kombination med det ungdomliga blev viktiga inslag i litteraturen, kons­ten och musiken samt även inom teatern.

Ramqvist: Hemligstämplade ansökningar när Tegnell ska få en ny chef

En tråkigt men nödvändigt beslut som vi dragit på in i det sista. Köpta biljetter löses in genom Kulturpunkten. Vi följer noga utvecklingen av corona-viruset spridning i regionen och Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Vi bedömer att vi kan avstyra trängsel i huset och genomföra våra planerade evenemang på ett säkert fason, och har för närvarande inga planer på att ställa in några föreställningar.

David Eberhard: Att känna sig dum i ett främmande land

Angår det dej kanske , Angår vi varandra kanske? Med den frågan inleder Ingrid Sjöstrand sin första samling fundror från Frågan om vi angår varandra är central i Sjöstrands författarskap och det råder ingen tvekan försåvitt att hon själv besvarar den tillsammans ett rungande JA! Utmärkande är likaså att hon skriver i alla genrer.

Litteratur

Nordisk lyrik vid millennieskiftet Skriven av: Åsa Arping October Kring sekelskiftet blir det personliga åter politiskt — samhället tar ånyo plats i poesin, och dikten öppnar sig mot omvärlden. En färsk generation kvinnliga lyriker skriver in sig i den nordiska välfärdsstaten och inom en globaliserad, medialiserad värld. Här inneha poesin haft en förunderlig förmåga att tänka nytt. Enligt denna omvända lyriska kunskapsteori får språket styra erfarenheten, framför än tvärtom. Eva Tind.



Leave a comment

Your email address will not be published.